Arg på mig själv.
I dag blev jag arg, eller kanske bättre sagt frustrerad. Jag har bestämt mig att jag ska komma iform och bara det är ett stort steg i rätt riktning! I dag var jag och tränade med en kompis. Vi joggade lite granna, sedan gjorde vi styrka. Det var då min frustration verkligen kom fram. Min vän försökte bara hjälpa mig göra en övning rätt. I min frustration blev jag arg och sa att jag visst gjorde rätt. Jag försökte övertala henne att jag gjorde rätt. När inte det gick så sa jag att det tog faktiskt rätt för mig. Jag kände väl själv hur det tog sa jag. Nu så här i efterhand så kanske det inte riktigt tog som jag sa att det gjorde. Hade jag gjort som min vän sa hade det tagit ännu mer. Och då riskerar man inte några skador. Jag blev alltså arg, frustrerad och faktiskt ljög lite i all frustration. Inte ok!!
Vad jag inte kan förstå är att jag faktiskt har tillåtit mig själv att gå så här långt. När jag tex slutade med fotbollen. Varför fortsatte jag inte på egenhand med träning. Jag har ju alltid gillat träna! Vad var det som hände? Vad blev viktigare? Vänner, pojkvän, fritid, film m. tillbehör. eller var det något helt annat som gjorde att jag slutade träna? Kanske bara av ren lathet? Var det värt det? Inte i dag. Då ja kanske jag tyckte det. I dag? Defenitivt inte. I dag mår jag dåligt av min egen kropp och jag blir frustrerad när jag ser hur dålig kondis jag har när jag vet var jag var. Det jag blir mest arg över är att jag alltid tyckt mig vara tjock. Aldrig trivts i min egen kropp. När jag tittar tillbaka på hur jag såg ut när jag tränade fotboll tex kommer jag på mig själv att det är dit jag vill igen!
Jag har lärt mig en läxa. Den tog för många år att se. Men jag vill inte tillbaka hit.
Kommentarer
Trackback
